AbsolutMiffo

"I'm not interested in money.
I just want to be wonderful"

Tiden bara försvinner! Bloggar lite i morgon. Nu sängen igen. Bye!

..helg blir min lägenhet fixad! Hela lägenheten. ÄNTLIGEN! Fan, vad skönt. Själv ska jag bara glida omkring och köpa massa saker. Me like! :)

Känner mig arg i kväll. Så det så!

Ge mig lite romantik i mitt liv!

..fortfarande inte kommit iväg för att handla middag. Kanske en aningens seg idag. :)

Kan jag få lite lugn & ro? Sluta tänka och bara njuta av mitt liv. Som egentligen är jävligt bra men har ett jävla bajsfel. Men det kommer väl att ordna sig som allting annat. Men NÄR!?!

..inga pannkakor. Vad ska jag hitta på då? Help!

..trött. På allt & alla. Behöver inte säga mer än så.

Tankarna bara maler & maler. Varför kan jag bara inte lägga dom åt sidan!?! När det är som värst så känns det som om min jävla hjärna ska explodera. Varför lägger jag ner så mycket tankar och energi på saker som jag aldrig, aldrig och åter ALDRIG kommer att kunna förändra? Rent logiskt borde man ju ge upp då men inte jag. Önskar jag kunde släppa taget och bara: -"Okej, såhär ser det ut, såhär har det varit, kommer det att bli bättre?, är det värt det? -Nope." Och så börjar man gå vidare.

Har ni varit med om att tänka på nått ledsamt och så gör det fysiskt ont ändå ut i tår & fingertoppar? Att bara tänka tanken på nått gör att du känner dig illamående och du bara vill fly dina egna tankar? Men de sitter där och hur _gärna_ du än försöker att glömma, så dyker de upp lite då och då och rämnar ta mig fan allt du trodde du byggt upp mot det onda och du är på ruta ett IGEN? När man egentligen har så mycket att säga men man vet att det aldrig kommer att ge nått gensvar. När man går emot sin egen magkänsla gång på gång och det gör så djävulskt ont. Varför gör man så?

Jag tror att livet skulle vara så sjukt mycket lättare om jag skulle vara en känslokall människa. Inte en enda liten dålig feeling i min själ skulle det finnas då. Om man inte varit en känslokall människa innan, kan man utvecklas så man blir det? Jag vill gärna hoppas på det, för då är jag först i kön, ska ni veta.

(Skrev detta i ett annat inlägg men det stämmer bra in just för tillfället)

(I kinesiskt horoskop är jag en oxe) Oxar är mjuka, fredsälskande och fysiskt mycket starka. De är konservativa, oberoende och respekterar andra för vad de är. De kan verka oromantiska men hyser mycket kärlek för ett fåtal utvalda. Oxar är envisa och tålmodiga, agerar efter övervägda beslut och gillar ej förändringar. Deras envishet får dem att verka buttra och tröga och de ber aldrig om hjälp, även det skulle behövas stundtals.
Oxen har även en mjukare sida och är mycket måna om familjen och sitt hem. Stabilitet och lojalitet är honnörsord i en relation. Oxar anses inte vara romantiska och har svårt att bemästra kärlekens spel. De är inte spontana och tar mycket lång tid på sig att skapa en intim relation, men väl där så är de för evigt trogna.

Så det så!

SOV GOTT!