AbsolutMiffo

Programmet "Big Medicine" på TV4+ är slut så nu måste jag bara skriva.. :-) I det programmet var det en kvinna som gjort en gastric by pass för två år sen och börjar gå upp i vikt igen. Jag tycker att såna program är jävligt intressanta att kolla på samtidigt som jag kan bli så ledsen & arg. Ledsen & arg för att man kan gå ner hur mycket i vikt som helst men om du inte har fattat VARFÖR du tröstäter/hetsäter/överäter så kommer man GARANTERAT gå upp i vikt. Kanske inte inom de närmsta året MEN kilona kommer att krypa på en igen och så står man där på ruta ett igen och med ett antal extrakilon man inte hade innan. TRO mig jag vet.. Och allt känns så förbannat tröstlöst, sorgligt, misslyckat och så äter man lite till, lite till, lite till och åter lite till..

Och det som stör mig så grymt jävla mycket är alla familjemedlemmar som ger sonen/dottern/mamman/pappan mat vid sängen. Människan är sängbunden på grund av sin fetma och ligger och skriker efter mat och familljen springer som skållade råttor för att han ska få mat. VAD kan hända om de serverar honom/henne en normal portion av ex köttfärsås och spagetti? Han/hon kan ju, rent krasst, inte göra ett skit. Visst gorma och skrika men absolut inget mer än så.

För att återgå till gastric by pass-operationerna så tyckte jag förut att det var nog den enda lösningen för ett hållbart reslutat av vikten men har börjat ändra mig lite. Anledningen till att jag har ändrat mig är att patienterna bara opereras och sen INGET mer. Man tar inte tag i problemet och problemet sitter i huvudet. VARFÖR äter jag? Det är inte lika viktigt NÄR du äter, HUR du äter, VAD du äter utan VARFÖR du äter som du gör. (Det är givetvis bra med matrutiner, äta vid köksbordet och inte äta pizza varje dag.) De bara opereras, får lite information om vad som kan hända om de äter för fort, försöker äta för mycket men inte så mycket mer. Så nu har det kommit nya rön om gastric by pass-patienter nämligen "Slurper", "Grass-eater" och "Night-eater"

"Slurper" -Mixar allt och nu menar jag allt. Pizza, hamburgare, choklad, pasta. För att de inte kan äta en HEL pizza eller hamburgare men vill ändå ha.
"Grass-eater" -Äter lite men konstant.
"Night-eater" -Patienter som går upp och äter nattetid, för att de tror inte att de går upp i vikt då.

Har man inte missat nått väldigt väsentligt här?

Jag fick ett erbjudande att göra en gastric by pass när jag var 24 & jag hade garanterat gått ner asmycket för att sen gå upp igen och för att säkert göra en operation till och så hade jag fortsatt. Det är jag helt 100 på. Och jag hade inte lärt mig ett skit. Och det kostar skitmycket pengar att göra såna operationer, då kan man ju i alla fall ha en lite längre "startsträcka" fram till operationen. Många samtal, tester eller vad det nu behövs för varje enskild person.

Om man har ätstörningar vare sig det är hetsätningar/överätningar/anorexi/bullimi så kretsar dina tankar om mat 24/7 och det är ingen överdrift. Och det är jävligt stressande för man vill ha ett normalt förhållande till mat. Man vill kunna äta EN bulle och inte kasta sig över påsen med bullar och moffla i dig VARENDA en. Eller bara ta en liten bit choklad, lägga tillbaka den i skåpet och veta att den kan ligga där i en vecka. Inte sitta och bli sönderstressad av att det finns choklad hemma. Och man vill inte sitta och tänka om man har kalas/fest: "Fan, kan inte alla gå hem nu så jag kan få vara själv så jag kan äta upp alla rester" Då har man ett ganska skevt tänkande och det försvinner ju inte för att du lägger dig på operationsbordet och får magsäcken krympt..
Eller hur?
Over and out..:-)