Tillbaka..

..på jobbet igen. Tyckte det inte var så länge sen jag kom hem från jobbet i natt. (Kom hem klockan tre, nattbussen var en aning försenad..) Jag hade satt klockan för säkerhets skull på kl 11 & jag sov jävligt gott när larmet ljöd. Så det var nog tur att jag satte det, för annars hade jag väl snarkat gott vid det här laget fortfarande. Kan fan sova hur mycket som helst nu för tiden känns det som. Vaknar, somnar om, vaknar, somnar om och så kan det hålla på i det oändliga. Tycker att jag borde bli piggare eftersom det blir ljusare men icke. Gick upp, åt en lite tidigare lunch, betalade alla räkningar, plockade, dammsög OCH torkade golven. Fan vad jag är bäst! Och så hann jag tanka, köpa spolarvätska och gå på bolaget innan jobbet. Yea!

Funderade lite igår angående detta fenomen som fanns när jag var liten, nämligen sockiplast.. Och som finns fortfarande :-S (Ja, jag har lite för mycket tid på döjobbet ibland.) Oh, why liksom? Snacka om svamphärdar för oss som använde dom och de var bergis skitfarliga. De var säkert gjorda i nån skitfarlig gift som vi omedvetet andades in och så blev vi 70-talister som vi blev. Man använde dom i stället för sportskor. Och vet ni vad som är mest skrämmande? Jo, att det finns en förening som heter: "Sockiplastens vänner"..
Check i out: http://www.sockiplast.nu/  JISSES! :-)

Undrar om jag ska starta en förening som heter: "Sockiplastens Traumabarn" Om jag nånsin får barn ska jag tvinga på ungen ett par sockiplast och sen leka martyr: -"Men mamma var tvungen att ha såna, så nu måste du också ha det, förstår du. Inga adidasdojjor här inte. Ever. Bara sockiplast. BARA SOCKIPLAST! Sluta gråt!" Och sen skulle ungen få ha på sig dom tills typ fötterna är som russin på grund av fotsvetten. Fan, vilken great morsa jag skulle bli. "-The mother of Sockisar." :-)


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0