Fredag!
Yey!
Känns dock lite tungt idag, i morgon är det ett år sen min mamma dog. Tänkte jag skulle åka till hennes grav i morgon. Har gått igenom i huvudet hela dagen vad jag gjorde dagen innan hon dog. Och i morgon vet jag att jag kommer att gå igenom hela dagen i huvudet vad som hände 27 november 2009. Steg för steg och om och om igen. Ibland känns det som om det var igår hon dog och ibland kan det kännas som om det var en evighet. Önskar att det kunde vara som vanligt, att jag kunde ta med mig Mr Mongo (som skulle få en ostmacka inkörd i munnen direkt efter hon öppnat dörren :-) & svänga förbi på en kaffe. Och bara snacka massa skit & få ha en mamma. Men man kan inte få allt här i livet & nån slags mening är det väl med att både min pappa & mamma dog tidigt. Annars känns det ju ganska tröstlöst. Att det är förbannat orättvist det kommer jag alltid att tycka. Varför fick jag för lite tid med mina föräldrar, kan jag tycka är förbannat trist. Ja, ja jag kan inte göra så jävla mycket åt det. Det är bara att acceptera läget.
Jaha, vad ska denna fredagskväll ha i sitt sköte då? (HATAR det uttrycket -"i sitt sköte".)
Just nu har jag ingen aning men det kanske ändras men först middag.
Adios!
Känns dock lite tungt idag, i morgon är det ett år sen min mamma dog. Tänkte jag skulle åka till hennes grav i morgon. Har gått igenom i huvudet hela dagen vad jag gjorde dagen innan hon dog. Och i morgon vet jag att jag kommer att gå igenom hela dagen i huvudet vad som hände 27 november 2009. Steg för steg och om och om igen. Ibland känns det som om det var igår hon dog och ibland kan det kännas som om det var en evighet. Önskar att det kunde vara som vanligt, att jag kunde ta med mig Mr Mongo (som skulle få en ostmacka inkörd i munnen direkt efter hon öppnat dörren :-) & svänga förbi på en kaffe. Och bara snacka massa skit & få ha en mamma. Men man kan inte få allt här i livet & nån slags mening är det väl med att både min pappa & mamma dog tidigt. Annars känns det ju ganska tröstlöst. Att det är förbannat orättvist det kommer jag alltid att tycka. Varför fick jag för lite tid med mina föräldrar, kan jag tycka är förbannat trist. Ja, ja jag kan inte göra så jävla mycket åt det. Det är bara att acceptera läget.
Jaha, vad ska denna fredagskväll ha i sitt sköte då? (HATAR det uttrycket -"i sitt sköte".)
Just nu har jag ingen aning men det kanske ändras men först middag.
Adios!
Kommentarer
Trackback
